Oktoberstress.

Tittar in här nästan varje dag, men skriver dessvärre inget. Känner väl att mitt liv är kaotiskt nog utan att addera ett extra element i vardagen. Den nya kursen är intensiv som sjutton. Vi letar samtidigt efter nytt boende. Samt försöker få ett grepp om vår VFU period som börjar i november (har ingen placering på skola ännu).
Är nog stressad och irriterad om vart annat och försöker lära mig självbehärskning. Vill inte skriva för att ni ska tycka synd om mig (jag har ett jäkla bra liv ju), men då blir det bättre om jag inte skriver.
Har nog en självbild av att jag är så strukturerad och organiserad, men självmedvetenheten om att inte ta på mig för mycket samtidigt. Så det balanserar ut det och det naturliga valet blir då att inte blogga.
Men jag hoppas ni har det bra och har tålamod med mig. Bloggandet får komma när det vill sig och det är inte mer med det. Puss på er!
Vardagsbestyr | | Kommentera |

Och vi vill inte släppa in kylan.

Gatuljusen slår starkt mot betongen på gatorna som vi allt mer sällan går på. Det blåser kallt och huden på fingrarna knottrar sig. Vi spenderar en evighet i hallarna, av och på, tjocka lager. Du lägger en kall hand på min rygg om kvällarna.

Vi springer på IKEA, roffar åt oss det sista paketet av värmeljus som står framplockat. Sedan eldar vi långt, långt in på kvällen. Långt, långt in i mörkret. Pianomelodier sprider sig i lägenheten. Jag värmer soppa på spisen. Huttrar om att det är kallt. Och du muttrar och håller med.

Vi fryser och ryser.

Det blir ett krig om värmen på kvällarna. Filtarna får åter igen vila på sängen, efter att ha spenderat våren och sommaren någonannanstans. Fönstret är stängt numera. Aldrig öppet. Vi bävar för att släppa in ny luft för det betyder att vi måste släppa in kylan. Och vi vill inte släppa in kylan.

Jag skapar min egen bastu i badrummet. Vattenångorna slår upp mot spegeln och jag ritar hjärtan efter hjärtan till dig. Sjunger med i powerballader så högt jag bara kan.

Långa kramar kontra regninga mornar, och jag tänker att jag i alla fall har dig som lyser som en sol. Ett litet solsken
i regnet och rusket och kylan. Och det är allt jag behöver. Allt jag behöver är du.

Skriverier | | En kommentar |
Upp